Peter Lemarc — Paroles et traduction des paroles de la chanson Drivved
La page contient les paroles et la traduction française de la chanson « Drivved » de Peter Lemarc.
Paroles
I stan där jag är född finns ett torg och en kiosk
En kullerstensgata och älven förstås
Och mänskor som trampar till en skitig fabrik
Där den ena dan är den andra lik
Och min pappa är död sen i våras
Han skrev inte ens vart han for
Men han kommer om natten på en månstråle
Rätt in genom fönstret till pojkrummet där jag bor
Han säger:
«Du och jag, vi är av samma sort
Var vi än är längtar vi alltid bort
Om livet är älven som löper så bred
Då är du och jag drivved
Du och jag, vi är drivved»
I stan där jag bor nu, där bor en miljon
Här finns kyrkor och slott med tinnar och torn
Och mänskor som strömmar tittar alltid långt bort
Ingen möter en blick
Ingen avslöjar något
Och min pojk ligger vaken till midnatt
Han är rädd för att somna in
Så jag smyger mig ner vid hans sida
Vi räknar himmelens stjärnor och jag stryker min mun mot hans kind
Jag viskar:
«Du och jag, vi är av samma sort
Var vi än är längtar vi alltid bort
Om livet är älven som löper så bred
Då är du och jag drivved
Du och jag, vi är drivved»
Det finns två sorters människor här i världen
De som får stjärnhimlen när de begär den
Och som med självklarhet tar för sig var dag
Så finns det de som får slåss för varje andetag
Åh, lille konstnär, min känsliga själ
Du vill få världen att skratta
Men den har dig ihjäl
Ett spel med märkta kort
Ett spel du aldrig kan vinna
Och denna sällsamma längtan är allt du ska finna
Du och jag, vi är av samma sort
Var vi än är längtar vi alltid bort
Om livet är älven som löper så bred
Då är du och jag drivved
Du och jag, vi är drivved
Traduction des paroles
Dans la ville où je suis né il y a une place et un kiosque
Une rue pavée et la rivière bien sûr
Et les gens piétinent dans une usine de merde
Où un jour à l'autre, c'est comme
Et mon père est mort depuis le printemps
Il n'a même pas écrit où il est allé
Mais il vient la nuit au clair de lune
Juste à travers la fenêtre de la Chambre des garçons où je vis
Il dit:
"Vous et moi, nous sommes du même genre
Partout nous sommes toujours loin
Si la vie est la rivière qui coule si large
Alors toi et moi sommes du bois flotté
Toi et moi, on est en bois flotté»
Dans la ville où je vis maintenant, il y en a un million
Ici il y a des églises et des châteaux avec des créneaux et des tours
Et les gens en streaming regardent toujours loin
Personne ne rencontre un regard
Personne ne révèle rien
Et mon garçon est réveillé jusqu'à minuit
Il a peur de s'endormir
Alors je me faufile à ses côtés
Nous comptons les étoiles du ciel et je caresse ma bouche à sa joue
Je murmure:
"Vous et moi, nous sommes du même genre
Partout nous sommes toujours loin
Si la vie est la rivière qui coule si large
Alors toi et moi sommes du bois flotté
Toi et moi, on est en bois flotté»
Il y a deux types de personnes dans ce monde
Ceux qui obtiennent le ciel étoilé quand ils le demandent
Et cela prend bien sûr pour lui même tous les jours
Alors y a t il ceux qui sont autorisés à se battre pour chaque respiration
Oh, petit artiste, mon âme sensible
Vous voulez faire rire le monde
Mais ça te tue
Un jeu avec des cartes de marque
Un jeu que vous ne pouvez jamais gagner
Et ce désir étrange est tout ce que vous trouverez
Vous et moi, nous avons le même genre
Partout nous sommes toujours loin
Si la vie est la rivière qui coule si large
Alors toi et moi sommes du bois flotté
Toi et moi, on est en bois flotté