Peter Lemarc — Paroles et traduction des paroles de la chanson Detta blir min död
La page contient les paroles et la traduction française de la chanson « Detta blir min död » de Peter Lemarc.
Paroles
Det snöade på min begravning
Snön som föll närmast smälte fort
Prästen sa han inte känt mig personligen
Sen ljög han om allt gott jag hade gjort
I ett väder ingen människa välsignat
Rabblade de närmsta «fader vår»
Nåns ungar kastade snöbollar mot molnen
I våta skor började några redan gå
Och där jag låg jag under mosskransar och granris
Som en pojke i en allt för stor kostym
Med en blombukett som vissnat vid min sida
Flera famnar djupt nere i dyn
Som om jorden hade öppnat sig och svalt mig
Utan att jag ens hann fått ta adjö
När den åttonde klockan ljöd ifrån kapellet
Tänkte jag — detta blir min död
Jag frös och kände tårarna komma
Men jag grät bara för all den tid som gått
Att varje timma, var sekund är räknad
Var någonting som jag aldrig förstått
Jag vandrade genom alla år som varit
I en labyrint av självförakt
En skugga i en spegel kom emot mig
En kontur som inte kunde ses exakt
Denna ledsagarinna gav mig handen
Tog mig till en port i en återvändsgränd
Vad som än fanns där bakom porten
Var jag allt för rädd för att våga öppna den
Och jorden hade öppnat sig och svalt mig
Och färgat hela himmelen röd
När den nionde klockan ljöd ifrån kapellet
Tänkte jag — detta blir min död
Som i en drogad sömn, som i en slummer
Sjönk jag i en ejderdunsbädd
Jag visste att smärtan snart var över
Jag var inte längre rädd
På andra sidan rädslan fanns en frihet
Som jag aldrig hade känt förut
En aning av en evighet, en stillhet
Som när allt är över, allt är slut
Och när jorden hade öppnat sig och svalt mig
Och täckt över allt med nyfallen snö
När den tionde klockan ljöd ifrån kapellet
Visste jag att — detta blir min död
Här kunde ju historien ha slutat
På en kyrkogård vid en bortglömd grav
Men detta är en grav där ingen vilar
Här ligger den jag en gång var…
Traduction des paroles
Il a neigé à mon enterrement
La neige qui est tombée le plus près a fondu rapidement
Le prêtre a dit qu'il ne me connaissait pas personnellement
Puis il a menti sur tout le bien que j'avais fait
Dans un temps aucun homme béni
Secoué le plus proche " notre Père»
Les enfants de quelqu'un ont jeté des boules de neige sur les nuages
Dans des chaussures mouillées certains ont déjà commencé à marcher
Et là où je me couchais j'étais sous des couronnes de mousse et des branches de sapin
Comme un garçon dans un trop grand costume
Avec un bouquet de fleurs fanées à mes côtés
Plusieurs brasses au fond de la dune
Comme si la Terre s'était ouverte et m'avait avalé
Je n'ai même pas eu le temps de dire au revoir
Quand la huitième cloche sonna de la chapelle
J'ai pensé que ce sera ma mort
J'ai gelé et j'ai senti les larmes venir
Mais j'ai pleuré pour tout le temps passé
Que chaque heure, chaque seconde est comptée
C'était quelque chose que je n'ai jamais compris
J'ai erré à travers toutes les années qui ont été
Dans un labyrinthe de haine de soi
Une ombre dans un miroir est venue vers moi
Un contour qui ne pouvait pas être vu exactement
Ce préposé m'a donné sa main
Il m'a emmené à une porte dans une impasse
Tout ce qui était derrière la porte
Étais-je trop peur pour oser l'ouvrir
Et la Terre s'était ouverte et m'avait avalé
Et coloré tout le ciel rouge
Quand la neuvième cloche sonna de la chapelle
J'ai pensé que ce sera ma mort
Comme dans un sommeil drogué, comme dans un sommeil
Est ce que je me suis enfoncé dans un lit ejderdun
Je savais que la douleur était presque terminée
Je n'ai plus peur
De l'autre côté de la peur il y avait une liberté
Comme je n'avais jamais connu avant
Un parfum d'Éternité, une immobilité
Comme quand tout est fini, c'est fini
Et quand la Terre m'eut ouvert et avalé
Et couvert de neige fraîchement tombée
Quand la dixième cloche sonna de la chapelle
Je ne savais pas que ce sera ma mort
Ici, l'histoire aurait pu se terminer
Dans un cimetière dans une tombe oubliée
Mais c'est une tombe dans laquelle personne ne repose
C'est là que j'ai été…