Hoola Bandoola Band — Paroles et traduction des paroles de la chanson Karins sång
La page contient les paroles et la traduction française de la chanson « Karins sång » de Hoola Bandoola Band.
Paroles
Där solen aldrig gick ner
Mellan väldiga vidder och höga berg
Blev vi födda fria att bruka det land
Våra fäder hade ärvt
Det var nära till det, vi visste var vårt
Här var ingen slav eller kung
Den rätt till jorden, vår möda gav
Var ej till salu ens för guld
Men dom som har vill ständigt ha mer
Och det, dom inte kan få, kan dom oftast ta
Och ett lyckligt folk är olönsamt;
Det är så lite, dom vill ha
Så valet, vi fick var klart som glas:
Vi måste vika eller dö
När vi för sista gången såg tillbaks
Var redan solen röd av rök
Och vi kom till dom härskandes stad
Där till och med ögonen var av sten
Och vi som var vana att hjälpa varann'
Fick nu försöka en och en
Och här var vintern lång och kall
Och det var sommar’n med
Här hjälpte det inte att isen smalt
Nej, det var lika kallt för det
Men mänskans minne är långt
Och mänskornas längtan kan ingen ta
Och dagen ska komma när dom som fördrevs
Ska ställa bödlarna till svars
Då ska dom inte längre tigga om nåt
Nej, dom ska ta det, dom vill ha
Och dom som sått sin fiendskap
Ska också skörda av sitt hat
Traduction des paroles
Où le soleil n'est jamais allé en bas
Entre vastes étendues et hautes montagnes
Sommes nous nés libres de cultiver la terre
Nos pères avaient hérité
C'était proche de ça, nous savions où était le nôtre
Ici il n'y avait ni esclave ni roi
Le droit à la Terre, notre travail a donné
N'était pas à vendre même pour l'or
Mais ceux qui ont constamment veulent plus
Et qu'ils ne peuvent l'obtenir, ils peuvent généralement prendre
Et un peuple heureux n'est pas rentable;
C'est tellement peu, qu'ils veulent
Donc, le choix, nous avons eu était clair comme du verre:
On doit se coucher ou mourir
Quand nous avons regardé en arrière pour la dernière fois
Le soleil était déjà rouge par la fumée
Et nous sommes venus à la ville des chefs
Où même les yeux étaient faits de pierre
Et nous avons utilisé pour aider les uns les autres"
Arrivés à maintenant essayer un par un
Et ici l'hiver était long et froid
Et c'était l'été, trop
Ici, il n'a pas aidé que la glace étroit
Non, c'était tout aussi froid pour ça
Mais la mémoire des hommes est longue
Et le désir des hommes personne ne peut prendre
Et le jour viendra où ceux qui ont été expulsés
Je vais demander des comptes aux bourreaux
Alors ils ne supplieront plus rien
Non, ils vont le prendre, ils le veulent
Et ceux qui ont semé leur inimitié
Récolteront aussi de leur haine